-
1 ἐπι-μαίομαι
ἐπι-μαίομαι (s. μαίομαι), 1) wonach trachten, Etwas zu erfassen suchen, wonach streben, σκοπέλου ἐπιμαίεο, steuere immer auf die Klippe zu, Od. 12, 220; ἐπιμαίεο νόστου, trachte nach der Heimkehr, 5, 344; δώρων ἐπεμαίετο ϑυμός, nach Schätzen trachtete der Sinn, Il. 10, 401; φυγῆς ἐπεμαίετο Tim. bei Sext. Emp. adv. Phys. 1, 57; Theocr. 23, 57. – Auch mit dem acc., ξίφεος ἐπεμαίετο κώπην, er faßte nach dem Griff des Schwertes, Od. 11, 531; auch ἐπεμαίετο τέχνην, er trachtete nach der Kunst, forschte ihr nach, Hh. Merc. 108; vgl. Bion. 7, 2; sp. D., νόῳ ἐπεμαίεϑ' ἕκαστα Ap. Rh. 3, 816, wie ὀφϑαλμοῖσιν 2, 546. – 2) berühren, betasten, ὀΐων ἐπεμαίετο νῶτα Od. 9, 441, u. nachher τὸν δ' ἐπιμασσάμενος u. öfter; μάστιγι ϑοῶς ἐπεμαίετ' ἄρ' ἵππους, schlug die Rosse mit der Peitsche, Il. 5, 748; vgl. Ἴφικλος δ' ἐπὶ νῶτ' ἐπεμαίετο Hes. bei Ath. XI, 498 b; ἰητὴρ ἐπιμάσσεται ἕλκος, d. i. er wird die Wunde untersuchen, Il. 4, 190; ῥάβδῳ μιν ἐπεμάσσατο, sie berührte ihn mit dem Zauberstabe, Od. 13, 429; ohne Casus, 16, 172. 19, 468; χείρ' ἐπιμασσάμενος, mit der Hand anpackend, 9, 302, wie χείρ' ἐπιμασσάμενος φάρυγος λάβε δεξιτερῆφιν 19, 480; bei Ap. Rh. τὴν ἐπεμάσσατο χειρός, er faßte sie an der Hand, 3, 106, πυκνὰ λαυκανίης ἐπεμάσσατο 4, 18. – Eigenthümlich δολιχὴ δ' ἐπεμαίετο πάντοϑεν, die lange Nacht brach überall herein, Orph. Arg. 119; vgl. φρουραῖς δ' ἀκμήτοις ἐπιμαίεται ἄμμορος ὕπνου ibd. 932.
-
2 ἐπιμαίομαι
A strive after, seek to obtain, aim at, mostly c. gen., σκοπέλου ἐπιμαίεο make for (i.e. steer for) the rock, Od.12.220:metaph., ἐπιμαίεο νόστου strive after a return, 5.344; δώρων ἐπεμαίετο θυμός his mind was set upon presents, Il.10.401;λουτρῶν Theoc.23.57
; φυγῆς Timo 5.7: c. dat., to be set upon, Orph.A. 932.—[dialect] Ep. word, dub. in S. l.c.II. c. acc., lay hold of, grasp, ξίφεος δ' ἐπεμαίετο κώπην he clutched his sword-hilt, Od.11.531; τῶν ὁπότ' ἰθύσειε.. ἐπὶ χερσὶ μάσασθαι ib. 591; χείρ' (i.e. χειρἴ ἐπιμασσάμενος having clutched [the sword] with my hand, 9.302, cf. 19.480; τὴν ἐπεμάσσατο χειρός took her by the hand, A.R.3.106.2. touch, handle, feel, ὀΐων ἐπεμαίετονῶτα Od.9.441
; τὸν δ' ἐπιμασσάμενος προσέφη.. Πολύφημος ib. 446; τὴν (sc.οὐλὴν γνῶ ῥ' ἐπιμασσαμένη 19.468
;ἐπὶ νῶτ' ἐπεμαίετο Hes.Fr. 166
; ;ὣς ἄρα μιν.. ῥάβδῳ ἐπεμάσσατ' Ἀθήνη Od.13.429
, cf. 16.172; μάστιγι θοῶς ἐπεμαίετ' ἄρ' ἵππους she touched the horses sharply with the whip, Il.5.748, etc.; stroked,AP
7.730 (Pers.): metaph., πυρὸς δ' ἐπεμαίετο τέχνην, Lat. artem tractavit, h.Merc.108;νόῳ ἐ. ἕκαστα A.R.3.816
.III. later abs., of night, come slowly on, Orph.A. 121.Greek-English dictionary (Αγγλικά Ελληνικά-λεξικό) > ἐπιμαίομαι
-
3 ἐπιμαίομαι
ἐπι-μαίομαι, imp. ἐπιμαίεο, ipf. ἐπεμαίετο, fut. ἐπιμάσσεται, aor. ἐπεμάσσατο, part. ἐπιμασσάμενος: (1) feel over, feel for, touch up; of the blind Polyphēmus feeling over the backs of his sheep, hoping to catch Odysseus, ὀίων ἐπεμαίετο νῶτα, Od. 9.441; Odysseus feeling for the right place to stab the sleeping Polyphēmus, χείῤ (dat.) ἐπιμασσάμενος, Od. 9.302; the surgeon probing a wound, ἕλκος δ' ἶητὴρ ἐπιμάσσεται, Il. 4.190; of touching one with the magic wand, ῥάβδῳ, Il. 13.429; horses with the whip, Il. 5.748.— (2) make for, strive for; τινός, Od. 12.220, ε 3, Il. 10.401.A Homeric dictionary (Greek-English) (Ελληνικά-Αγγλικά ομηρικό λεξικό) > ἐπιμαίομαι
-
4 ὀρθός
ὀρθός, (ὄρνυμι), grade; – a) grade in die Höhe, aufrecht, gradestehend; στῆ δ' ὀρϑός, Il. 23, 271 u. öfter; οὐδ' ὀρϑὸς στῆναι δύναται ποσίν, Od. 18, 241; ὀρϑὸς ἀναΐξας, 21, 119; auch ὀρϑῶν ἑσταό-των ἀγορή, Il. 18, 246; ὀΐων ἐπεμαίετο νῶτα ὀρϑῶν ἑσταότων, er betastete die Rücken der Schaafe, die nicht mehr lagen, sondern auf ihren Füßen standen, Od. 9, 442; ὀρϑαὶ δὲ τρίχες ἔσταν, Il. 24, 359; vgl. Hes. O. 542; ἄνα δ' ἐπᾶλτ' ὀρϑῷ ποδί, Pind. Ol. 13, 69; ὀρϑὸν ἄντεινεν κάρα, N. 1, 43; ὀρϑαῖς κιόνεσσιν, P. 4, 267; ὀρϑῷ ἔστασας ἐπὶ σφυρῷ, I. 6, 12, schon übtr., wie noch bestimmter, ἔστασεν ὀρϑούς, P. 3, 53, wie wir sagen: er stellte sie wieder her, brachte sie vom Krankenlager wieder auf die Beine; τίϑησιν ὀρϑὸν ἢ κατηρεφῆ πόδα, Aesch. Eum. 284; ὀρϑὸν αἴρεις κάρα, Ch. 489; ἴππος ὀρϑὸν οὖς ἵστησιν, Soph. El. 27; τὸν δ' ὀρϑὸν ἄνω κίονι δήσας, Ai. 235, vgl. El. 713. 732; übertr., στάντες δ' ἐς ὀρϑὸν καὶ πεσόντες ὕστερον, O. R. 50; εἰς τίν'. ἐλπίδων βλέψασ' ἔτ' ὀρϑήν; El. 947; ἐς ὀρϑὸν ἐκφέρει μαντεύματα, O. C. 1426; δι' ὀρϑῆς τήνδε ναυκληρεῖς πόλιν, glücklich den Staat lenken, Ant. 981; ἀνῇξεν ὀρϑὸς λαός, Eur. Phoen. 1469; ὀρϑὸν κρᾶτ' ἔστησαν, Hipp. 1203, öfter; κυρβασίας εἰς ὀξὺ ἀπιγμένας ὀρϑὰς εἶχον, Her. 7, 64, vgl. 2, 51; von Gebäuden, stehend, im Ggstz des Niedergerissenen, νομίζοντες ἀδικεῖσϑαι τοῦ Πανάκτου τῇ καϑαιρέσει ὃ ἔδει ὀρϑὸν παραδοῦναι, Thuc. 5, 42; ὀρϑὸς ἑστηκώς, Plat. Men. 93 d u. öfter; übertr., ὀρϑὴ ἂν ἡμῶν ἡ πόλις ἦν καὶ οὐκ ἂν ἔπεσε τὸ τοιοῦτον πτῶμα, Lach. 181 b; ὀρϑὴ πάλη, = ὀρϑοπάλη, Legg. VII, 796 a; ἀ ναβλέπειν ὀρϑοῖς ὄμμασιν, Xen. Hell. 7, 1, 20; Sp., ὀρϑότεραι προςερειδόμεναι κλίμακες, steiler, Pol. 9, 19, 7. – b) in grader Richtung fortgehend, in grader Linie; ὀρϑὸς ἀντ' ἠελίοιο τετραμμένος, der Sonne grade gegenüber, Hes. O. 729; im Ggstz des Krummen, Schiefen, κέλευϑος, Pind. P. 11, 39; ὀρϑὴν κελεύεις, gradeaus, Ar. Av. 1; βοῦς ὑπὸ σμικρᾶς μάστιγος ὀρϑὸς εἰς ὁδὸν πορεύεται, Soph. Ai. 1233; ὀρϑὴν παρ' οἶμον, Eur. Alc. 838; ἐπορεύετο ὀρϑόν, Plat. Conv. 190 a; γωνία, rechter Winkel, Tim. 53 d; Mathem. – Bei den Gramm. ist ἡ ὀρϑή, sc. πτῶσις, casus rectus, der Nominativ. – c) recht, richtig, wahr; ἄγγελος, Pind. Ol. 6, 90; ἀγγελία, P. 4, 279; νόος, φρήν, 10, 68 Ol. 8, 24; ἔστασαν ὀρϑὰν καρδίαν, P. 3, 96; auch ὀρϑὰν φυλάσσοισιν Τένεδον, in gutem Zustande, N. 11, 5; μάρτυρες, Aesch. Eum. 308; μόνοι δ' ἐμμένοντες ὀρϑῷ νόμῳ, Soph. Ai. 343; ὀρϑὰ μαρτυρεῖν, 347; κἀξ ὀρϑῆς φρενός, 528, öfter; ὀρϑὰ νοεῦντες, Her. 8, 3; ὀρϑῷ λόγῳ πατήρ, in Wahrheit, 6, 68; ὀρϑὸς λόγος Plat. Phaed. 73 a u. A.; ὁ ὀρϑὸς νομοϑέτης, Plat. Legg. II, 660 a; ὀρϑὴ γὰρ ἡ παροιμία, Soph. 231 c; κατ' ὀρϑόν, recht, richtig, Tim. 44 b; ἐν τῇ κατ' ὀρϑὸν χρείᾳ, Legg. II, 652 a; τὸ ὀρϑότατόν ἐστιν ἀμφοτέρων μετασχεῖν, Gorg. 485 a; Sp. – Aber auch = aufgeregt, gespannt; Ἑλλὰς πᾶσα ὀρϑὴ ἐφ' οἷς σὺ τυγχάνεις εἰςηγούμενος, Isocr. 5, 70, vgl. 16, 7; διὰ φόβον, D. Sic. 16, 84; ὀρϑοὶ καὶ μετέωροι ταῖς διανοίαις, Pol. 28, 15, 11; καὶ περίφοβος ἦν ἡ πόλις, 3, 112, 6; ἐν ὀρϑῷ κεῖται ἡ βασιλεία αὐτῷ, gut stehen, 31, 15, 1; – μανία, der rechte, wirkliche Wahnsinn, Ael. H. A. 11, 32. – Adv., ὀρϑῶς φρονεῖν, recht, richtig, Aesch. Prom. 1002, καὶ ἐνδίκως, Spt. 387, φράσαι, Ch. 519, μάϑ' ὡς ὀρϑῶς ἐρῶ, Eum. 627, wie ὀρϑῶς ἔλεξας Soph. Phil. 341; φρονεῖν, O. R. 650; auch εἰς ὀρϑὸν φρονεῖν, frg. 543, was bei B. A. 92 καλῶς φρονεῖν erklärt ist, wofür Eur. ὀρϑὰ φρονεῖν sagt, Med. 1129, neben häufigem Gebrauch des adv.; Plat. oft, bes. auch in Antworten, ganz recht, richtig, Prot. 359 e u. sonst; auch οἱ ὀρϑῶς φιλομαϑεῖς, auf rechte Weise, Phaed. 67 b; ὁ ὀρϑῶς κυβερνήτης, Rep. I, 341 c; ὀρϑῶς λογίζεσϑαι, richtig erwägen, Xen. Cyr. 2, 2, 14 u. Sp.; ὀρϑῶς ἵσταντο, Pol. 23, 12, 3.
-
5 ὀρθός
ὀρθός, gerade; (a) gerade in die Höhe, aufrecht, geradestehend; ὀΐων ἐπεμαίετο νῶτα ὀρϑῶν ἑσταότων, er betastete die Rücken der Schafe, die nicht mehr lagen, sondern auf ihren Füßen standen; ὀρϑῷ ἔστασας ἐπὶ σφυρῷ, übtr., wie noch bestimmter, ἔστασεν ὀρϑούς, wie wir sagen: er stellte sie wieder her, brachte sie vom Krankenlager wieder auf die Beine; δι' ὀρϑῆς τήνδε ναυκληρεῖς πόλιν, glücklich den Staat lenken; von Gebäuden: stehend, im Ggstz des Niedergerissenen; (b) in gerader Richtung fortgehend, in gerader Linie; ὀρϑὸς ἀντ' ἠελίοιο τετραμμένος, der Sonne gerade gegenüber; im Ggstz des Krummen, Schiefen; ὀρϑὴν κελεύεις, geradeaus. Bei den Gramm. ist ἡ ὀρϑή, sc. πτῶσις, casus rectus, der Nominativ; (c) recht, richtig, wahr; auch ὀρϑὰν φυλάσσοισιν Τένεδον, in gutem Zustande; ὀρϑῷ λόγῳ πατήρ, in Wahrheit -
6 επιμαιομαι
(fut. ἐπιμάσσομαι, aor. ἐπεμασσάμην)1) дотрагиваться, прикасаться(τινα ῥάβδῳ Hom.)
μάστιγι ἐ. ἵππους Hom. — бичом ударить коней2) проводить рукой, ощупывать(ὀΐων νῶτα, ἕλκος Hom.)
χείρ΄ (= χειρὴ) ἐπιμασσάμενος Hom. — (предварительно) нащупав рукой;ξίφεος ἐπεμαίετο κώπην Hom. — (Неоптолем) взялся за рукоять меча;πυρὸς ἐ. τέχνην HH. — заняться искусством огня, т.е. разводить огонь3) устремляться, направляться, стремитьсяσκοπέλου ἐ. Hom. — держать путь на утес;
νέων ἐπιμαίεο νόστου γαίης Φαιήκων Hom. — вплавь устремись к земле феаков4) мечтать, жаждать, желать(μεγάλων δώρων Hom.; φίλων λουτρῶν Theocr.; φυγῆς Timon ap. Sext.)
Перевод: с греческого на все языки
со всех языков на греческий- Со всех языков на:
- Греческий
- С греческого на:
- Все языки
- Английский
- Немецкий
- Русский